Fjäderprydda indianer, Moses i vassen, tigern som smyger i djungeln. Är det de bilderna som dagens äldre födda på 1930- och 1940-talet fortfarande bär med sig från skolan? Skolplanscherna användes i skolundervisningen under lång tid – från 1860-talet fram till 1950- och 1960-talen då andra medier fyllde behovet av bilder. Många planscher är fritt skapade och ger stort utrymme för fantasin, medan andra, t ex planscher på växter och djur, är exakt avbildande. I Litografiska Museets utställning har vi valt att visa de fantasifulla planscherna som framställer skeenden och företeelser som ger spelrum åt fantasin.
Utställningen pågår den 28 juni – 20 augusti.
Läsebok för folkskolan kom ut 1868. Den spreds till alla landets skolor och innehöll 30 bilder. Tanken bland den tidens pedagoger var att läseboken skulle kompletteras med annat material som planscher och kartor. Några år senare – 1870 – kom de första svenska skolplanscherna, Bilderark för skolan & hemmet av Fredrik Sandberg, i litet format, tryckta vid Norrköpings Lithografiska AB. Men länge var man beroende av importerade skolplanscher från framför allt Tyskland. Religiösa motiv och hantverksbilder var vanliga. Även från andra länder förekom import, som från Danmark och Norge. Förlag som importerade planscher var Norstedts förlag och Seitz förlag.
I och med att skolan utvecklades ställde lärarna krav på planscher med svensk natur och liv. Under 1890-talet började därför också de svenska litografiska tryckerierna trycka skolplanscher i stort format och inom många olika ämnesområden. De första svenska planscherna i stort format var Årstiderna, som trycktes 1890-93 vid Centraltryckeriet i Stockholm. Våren hänger i Litografiska Museets verkstad.
Vid sekelskiftet 1900 började flera svenska konstnärer måla skolplanscher. Bruno Liljefors målade 1895 några naturplanscher, Julius Kronberg målade ett antal bibliska planscher och Nils Tirén målade djur, fåglar och fiskar. Han försörjde sig till stor utsträckning på att måla skolplanscher. Max Richter, gjorde en stor serie vackra planscher med svenska växter.
Den största produktionen av planscher var mellan 1920- och 1950-talen. Bibliska motiv var mycket vanliga. Framställningssättet var ofta fantasifullt men mot slutet blev det mer sakligt upplysande och stramt. Med nya pedagogiska idéer och hjälpmedel i skolan upphörde så småningom behovet av planscher, men många skolor hade länge ett stort förråd av planscher i sina förråd. I Huddinge kommun har skolplanscherna sparats till eftervärlden när de hamnade på Litografiska Museet.