En 90-årig tradition – värd att upprätthålla!

Litograferna var en viktig yrkesgrupp på de litografiska tryckerierna. De måste behärska både teckning och textning och inte minst litografins komplicerade kemi. 1929 slöt de sig samman i en yrkesförening – Litografklubben. Syftet var att stärka intresset för yrket, men också att ägna sig åt fackliga frågor. Med tiden förändrades yrket radikalt, liksom hela den grafiska branschen. 

Fortsätt läsa ”En 90-årig tradition – värd att upprätthålla!”

Julkorten – en 100-årig historia

Julkort av helge Artelius. Göte Lindkvists samling

Traditionen att skicka julkort med posten är fortfarande stark, enligt Postnord. 2018 skickades 16,5 miljoner julkort i Sverige. Bara 1 av 10 väljer sociala kanaler för julhälsningar. Men under 1990-talet skickades 60 miljoner kort, så det har varit en kraftig minskning. Klassiska julmotiv står, enligt Postnord, fortfarande högt i kurs. Alltså motiv med jultomtar, snö, julgranar,  ljus eller bara God Jul. 

Som så många andra jultraditioner kom seden att skicka julkort till oss från Tyskland i slutet av 1800-talet. Men de första handkolorerade julkorten gjordes i USA redan i mitten av 1800-talet. Tomten på de första importerade korten såg ut som en gruvarbetare med inspiration från Bröderna Grimm, men så småningom såg den svenska tomten mer ut som den traditionella hustomten med bondekläder.

Fortsätt läsa ”Julkorten – en 100-årig historia”

Affischer som lockat, chockat och förfört – ur Litografiska Museet samlingar

Vi möter affischer varje dag – överallt. I minst 150 år har affischen varit ett sätt att föra fram ett politiskt budskap, att marknadsföra den senaste filmen eller att sälja öl. Med färglitografins genombrott under den senare delen av 1800-talet blev affischen en viktig och färggrann del av gatubilden. Kända konstnärer som Toulouse-Lautrec, Picasso, Chagall och Matisse i Frankrike och Grünewald, Nerman och Forseth i Sverige formgav affischerna.

Affischerna ger en ögonblicksbild av dåtidens värderingar och trender.

I Litografiska Museets arkiv finns framför allt en stor samling filmaffischer, men också politiska affischer, propagandaaffischer, reseaffischer, reklamaffischer och konstaffischer. Litografiska Museet har tidigare haft flera utställningar med affischer med olika teman som fest, film och kaffe (i samverkan med KF). Utställningen Affischer som lockat, chockat och förfört – ur Litografiska Museet samlingar skall ge ett brett smakprov på olika typer av affischer i museets samlingar.

Utställningen pågår den 11 november – 11 mars 2020. 

Ett smakprov

Vem uppfann litografin? Hur går det till att trycka? Varför ligger Litografiska Museet i Huddinge? – Det här och mycket annat kan du få svar på om du besöker Litografiska Museet. Men om det är en förening eller grupp som inte kan komma ut till oss på Sundby Gård kan vi komma till er. 

Vi kan berätta om litografins märkliga  historia, om hur det går till att trycka och visa intressanta smakprov från våra samlingar. Ta kontakt med museet och berätta vad ni vill veta om litografi. 

Finissage på söndag den 30 september

På söndag är det sista dagen för Berta Guerra Aredals utställning Min dialog med stenen. Konstnären är på plats och berättar om utställningen och verkstan med alla gamla fina stentryckspressar är öppen från kl 12.00. Utställningen ingår i 200-årsfirandet av att den första litografiska verkstan öppnade i Sverige 1818.  Kl 13.00 berättar förre intendenten vid Nationalmuseum Jan af Burén om litografins första tid i Sverige.  

Litografiska Museet på Kulturnatt i Lund

Den 15 september finns företrädare för Litografiska Museet på plats på Universitetsbiblioteket i Lund. Under temat Litografi live, som ingår i 200-årsfirandet av litografin i Sverige, berättar Jan af Burén om färglitografin i Sverige och Gunnar Olausson, Åke Zetterstedt och Tommy Solum demonstrerar stentryck på en av museets tryckpressar. Samtidigt kan man se jubileumsutställningen En värld av bilder – Litografin i Sverige 200 år.  
Läs mer i programmet Kulturnatt i Lund.