Museets samlingar

Litografiska Museet har stora samlingar med litografiskt tryck från tryckerier runt om i Sverige, men också från tryckerier i utlandet. Där finns över 200 tidstypiska reklamtryck från sekelskiftet 1800/1900 och fram t o m 1940-talet. Det finns också över 200 etiketter – vin, sprit, öl och tändsticksetiketter. 160 brevhuvuden med bilder av fabriker och affärshus från 1880-1910 ger en god bild av den tidens företagande, som ofta var internationellt orienterat.

Göte Lindkvist Donation, etiketter
Göte Lindkvists samling, etiketter

Samlingen av konsttryck innehåller alltifrån reproduktioner av kända konstnärers verk till blad av några av första svenska konstnärerna som arbetade med litografi. Filmaffischerna från den svenska filmens barndom och fram t o m 1950-talet är exempel på den höga kvalitet som utmärkte den tidens affischer. Filmaffischerna finns dokumenterade i en tryckt katalog som kan fås utan kostnad från museet. I museets samlingar ingår, förutom färdiga tryck, också arbetsprover, provtryck och liknande som visar den litografiska tryckprocessen. Skolplanscher i mängd har donerats från skolor runt om i Huddinge kommun och ett urval visas ständigt i museet.

Museets digitala arkiv
Museet har även digitaliserat en stor del av samlingarna. Läs mer här.
Sök i samlingarna nu.

Litografiska Museets Samlingar

Tryckare och samlare
Museets innehav av litografiskt tryck har kommit till genom donationer från personer, som har varit yrkesverksamma inom branschen. De största samlingarna kommer från Karl Andersson som var verksam vid Lithografiska AB i Norrköping vid 1800-talets slut, Göte Lindkvist (1902-1980) som arbetade vid Wezäta och senare som litografi hos Ivar Häggströms Boktryckeri AB och sist men inte minst Litografklubbens Arkivs förre ordförande och en av initiativtagarna till museet – Arne Nordenlöw. I något fall har museet även köpt in litografier. En mycket intressant samling av äldre litografier har förvärvats av Hans Andersson, Huddinge. Läs mer om Lithografiska AB i Norrköping och andra litografiska tryckerier.

Fritz v Dardel
Fritz v Dardel. Hans Anderssons samling

Det litografiska vardagstrycket
Litografiska Museet har en representativ samling av det som ofta kallas vardagstryck.  Andra namn är tillfällighetstryck, merkantiltryck eller efemärt tryck. De bibliotek som tar emot pliktleveranser använder ofta benämningen småtryck eller okatalogiserat. I den engelskspråkiga världen används i regel printed ephemera. I Kungliga bibliotekets samling av vardagstryck – den största i landet – ingår reklam- och informationsmaterial från företag, institutioner, organisationer och föreningar, som årsredovisningar, skolkataloger, tidtabeller, almanackor, matsedlar m.m. En mindre del av denna stora samling kommersiellt tryck är emellertid framställt som litografiskt tryck.

Reklamtryck
Den internationellt antagna varumärkeslagstiftningen under 1880-talet lade grunden till den moderna reklamen. Företagets varumärke med tillhörande symboler fick stor betydelse. De användes på brevpapper, på förpackningar och på skyltar. I Litografiska museets samlingar finns reklamtryck från 1880-talet t o m 1940-talet som marknadsför allt ifrån korsetter till jordbruksmaskiner. Budskap och formspråk skiftar, liksom format och användningsområde. Det är svårt att säkert kunna fastställa i vilket sammanhang trycksakerna har används eftersom det i en del fall rör sig om provtryck. Gränsen mellan små reklamblad och affischer flyter. Några tryck finns i flera olika format. Ofta kan det röra sig om reklamblad att sättas upp vid stationshus och lanthandlar eller på allmänna platser.

Göte Lindkvist Donation, etiketter
Göte Lindkvists samling, etiketter

Bildspråket är ofta tydligt anpassat efter målgrupp. Reklam för schampo (Elida, Vinolia) och tvålar (Barnängens) är insmickrande och romantiserande med blommor och vackra landskap och vänder sig till yngre damer. Cykelreklamen (Hermes 1929, 1932, 1941 och 1942) och Fram 1920-talet) är däremot saklig och tekniskt inriktad och visar atletiska män. Fram har en antik diskuskastare med texten ”Stil styrka smidighet”. Reklamen för Svenska ärter, Göteborgs kex, Gårda stärkelse, Tuppens flanell och radsåningsmaskinen Radix har ett direkt budskap där varumärket är det viktigaste och målgruppen kan anses vara kunnig inom området (husmödrar, jordbrukare). I museets samling finns många exempel på 1930- och 1940-talets rena design och raka och tydliga, ibland uppfordrande, budskap med humoristiska texter.

Fakturor och brevhuvuden
Fakturor och brevhuvuden var viktiga i företagens marknadsföring. De var rikt dekorerade med bild av företaget, medaljer och andra utmärkelser, som t ex Kungl. Hovleverantör. Fakturorna i Litografiska Museets samlingar är tryckta hos Lithografiska AB i Norrköping på 1880- och 1890-talet.

Karl Andersson Donator
Karl Anderssons samling, affärstryck

För att trycka aktiebrev, obligationer och annat tryck med fina detaljer användes ofta stengravyr. Text och bild graverades på en hård – blå eller grå – sten, ofta med hjälp av gravermaskiner. En sådan maskin – en pantograf – finns utställd på Litografiska Museet. I stället för att gravera direkt på stenen användes ibland asfalt eller annan etsgrund, som sedan skrapades bort med nål. När gravyrstenen var klar trycktes motivet med hjälp av fet färg på ett speciellt preparerat övertryckspapper, som sedan i sin tur användes för att föra över motivet på en plåt eller sten. Att trycka indirekt i stället för direkt på stenen, s k övertryck, var mycket vanligt förr.

Etiketter
De varor som tidigast fick särskilda etiketter hörde hemma inom lyxkonsumtion, som t ex parfym, choklad och tobak. Andra varuslag där etiketter var viktiga för marknadsföringen var öl, punsch och tändstickor. Bilden var viktigare än texten och man använde ofta enkla och allmänt vedertagna symboler. Ett vanligt motivområde var det topografiska med landskap, byggnader och inte minst bild på fabriksanläggningen eller försäljningsstället. Öl- och pilsneretiketter använde ofta topografiska motiv med bilder av bryggerierna.

Göran Lundin Donation, Etikett
Karls Anderssons samling, etiketter

I Litografiska Museets samlingar finns också många rent typografiska etiketter med varuslaget i fokus – Enbärsöl, Bayerskt öl, Glace Limonad, Sockerdricka – ofta med en färg som markör. Tobaksetiketterna skulle förmedla en känsla av njutning. Exotiska bilder från fjärran länder var populära, liksom segelfartyg och dekorativa motiv med växter och djur.

Kent Anderssons samling, tändsticksetiketter
Kent Anderssons samling, tändsticksetiketter

Tändsticksetiketter
Med uppfinningen av säkerhetständstickan blev svenska tändstickor en stor exportvara från slutet av 1860-talet och framåt. Sammanlagt har det funnits ca 140 tändsticksfabriker i landet – de flesta av dessa grundades före 1879. England och Tyskland var viktiga marknader, men ganska tidigt exporterades svenska tändstickor till alla världsdelar. Detta avspeglas i etiketternas utformning med en stor flora exotiska motiv. De internationella handelshusen och deras agenter påverkade ofta utformningen eftersom de bäst kände till marknaden.

Många tändstickor har exporterats till länder i Afrika och Asien med bilder anpassade efter kunderna. Bland annat finns en stor samling etiketter från Tändsticksfabriken Sirius i Lidköping. De flesta tändsticksetiketter saknar uppgift om tillverkare. Populära märken som slog igenom kunde samtidigt användas av flera fabriker. Jönköpings Tändsticksfabrik tvingade emellertid andra fabriker att ta bort plagiat ur marknaden. Tändsticksetiketternas motiv var mycket skiftande. Botaniska motiv som t ex blommor var mycket populära och dessutom användbara i många länder. Djur var annars det vanligaste motivet, ibland kombinerat med det mycket använda tretalet: Three birds, Three storks, Three frogs m fl. Fabrikanterna kunde på det sättet anknyta till respektive lands fauna.