Om litografi

Lito=sten, grafi=tryck
När Alois Senefelder i slutet av 1700-talet uppfann litografin blev det för första gången möjligt  att mångfaldiga bilder på ett enkelt sätt. Men det var inte bara bilder som kunde tryckas i många exemplar utan också noter och kartor. Mozarts musik spreds snabbt tack vare den nya uppfinningen. Och kartor fanns det ett stort behov av under Napoleonkrigen. 

IMG_6056

Litografi är ett plantryck, till skillnad från boktrycket som är ett högtryck. Det bygger på principen att fett och vatten stöter bort varandra. Man använder fet krita eller fett tusch och trycker med fet färg. Ordet litografi kommer från grekiska (lithos=sten och graphein=skriva).

När man trycker direkt på en sten eller plåt blir trycket spegelvänt. Det innebär att konstnären eller litografen måste arbeta spegelvänt. Men det finns många olika sätt att förenkla metoden. Redan uppfinnaren, Alois Senefelder, använde ett överföringspapper där man kunde teckna eller skriva rättvänt. Sedan tryckte man bilden på stenen så den blev spegelvänd. Det här är grunden till den moderna offsetmetoden som används än i dag för tryckning av trycksaker.

Den magiska stenen
Den kalksten som används för litografi kommer från Solnhofen i södra Tyskland – den plats där Alois Senefelder växte upp. Det är en miljontals år gammal kalkstensskiffer som har en unik förmåga att ta upp vatten. På Litografiska Museet kan besökaren få se hur man ännu i dag kan trycka på stenarna från Solnhofen på samma sätt som Senefelder gjorde i slutet av 1700-talet och med tryckpressar som är över hundra år gamla.

Toulouse-Lautrc, Jane Avril 1893
Toulouse-Lautrc, Jane Avril 1893

Snabb spridning
Den litografiska tryckmetoden spreds snabbt över världen. Den användes både för kommersiellt och för konstnärligt tryck. I Sverige fick litografin sitt genombrott omkring 1820. En föregångsman var Carl von Schéele som utbildade sig i Tyskland och undervisades av Senefelder.

Konstnärer hade tidigare begränsade möjligheter att sprida sina verk i större upplagor. Nu kunde deras verk plötsligt ses av många – inte bara inom de högsta samhällsklasserna. Bilder blev för första gången massproducerade i form av planschverk, affischer och litografiska blad med konstreproduktioner som såldes i mappar eller som oljetryck. När man började trycka med färg i mitten av 1800-talet fick litografin ännu större spridning.

Litografin användes också i politiskt syfte. Den franske konstnären Honoré Daumier (1808-1879) gjorde mer än 4 000 litografier där han skildrar de fattigas situation och väckte med sina bilder en stark opinion i den tidens Europa. Spanjoren Fransisco de Goya (1746-1828) använde litografin för att teckna bilder från tjurfäktningsarenan. Mest känd för sina färglitografier är nog Henri Toulouse-Lautrec (1865-1901) som lyfte affischkonsten till nya höjder inspirerad av japansk bildkonst. Pablo Picasso (1881-1973) experimenterade med det litografiska trycket och hans produktion av litografiska blad har fått stor spridning över världen. Norrmannen Edward Munch (1863-1944) blev inspirerad av de franska konstnärerna och arbetade med kraftig svärta, men också senare med luftiga lätta färger. Munchmuseet i Oslo har en stor samling med hans litografiska blad.

Några svenska konstnärer som Albin Amelin (1902-1975), Sven Erixson (1899-1970), Isaac Grünewald (1889-1946), Reinhold Ljunggren (1920-2006), Otte Sköld (1894-1958) använde ofta den litografiska tryckmetoden vid sidan av andra tekniker. Många konstnärer i deras generation sålde sina verk genom Konstfrämjandet som började sin verksamhet under 1940-talet.

LAT1532 kopia

Tändstickor och öl
Mot slutet av1800-talet ökade framställningen av affärstryck nästan explosionsartat. Det var en effekt av industrialiseringen men också av de nya metoderna inom litografi, xylografi och senare också inom foto, som innebar att bilder och texter kunde framställas i stora upplagor utan alltför höga kostnader.

När de ångdrivna snällpressarna slog igenom på 1870-talet kunde produktionen ökas ännu mer. Litografiska Museets snällpress Johanna är ett exempel på en sådan press. Bilder och enkla trycksaker började då att tryckas industrimässigt och blev därmed var mans egendom. Vackra förpackningar blev allt viktigare. Tobaksetiketter, öletiketter och inte minst tändsticksetiketter skulle väcka köplust. Svenska tändsticksaskar med specialdesignade etiketter blev en stor exportvara.

Tändsticksfabriker fanns överallt i Sverige i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Tändstickor var en stor exportvara över hela världen och det var viktigt att etiketterna var vackra och säljande. En av de största fabrikerna var Vulkans Tändsticksfabrik i Tidaholm – nuvarande Swedish Match.

Bilderark för skolan

Bilder i skolan
Skolundervisningen byggde i stort sett på muntlig eller skriftlig kommunikation. De enkla svartvita bilder som fanns i en del böcker gav inte näring åt fantasin. Men från Tyskland kom det i slutet av 1800-talet en stor mängd undervisningsplanscher i färg som gav ett nytt innehåll i undervisningen. Redan kring sekelskiftet var skolplanscherna spridda i många av landets skolor. Med sina motiv från djur- och växtriket, Bibeln, främmande länder och mycket annat påverkade de generationer av skolbarn ända fram till 1950-talet. Litografiska Museet har en stor samling skolplanscher från skolorna i Huddinge kommun.

Konstnärer
Exempel på konstnärer som har använt den litografiska tekniken:
Andy Warhol (1928-1987), Vassily Kandinsky (1866-1944), Marc Chagall (1887-1985), Helen Schjerfbeck (1862-1946), Einar Jolin (1890-1976), Karl-Axel Pehrson (1921-2005), Roland Svensson (1910-2003), Peter Dahl (1934-), Cecilia Frisendahl (1922-2014), Madeleine Pyk (1934-), Carl Fredrik Reuterswärd (1934-), Mona Huss Wallin (1944-).

Några termer
Högtryck: De tryckande ytorna är upphöjda. Används inom boktryck, träsnitt, linoleumsnitt.
Djuptryck: De tryckande ytorna är försänkta. Används inom industriell produktion och kopparstick.
Plantryck: De tryckande och icke-tryckande ytorna skiljs åt genom kemisk behandling av ytan. Används inom offset och stenlitografi.
Genomtryck: Tryckformen släpper igenom färg. Används inom silkscreen (serigrafi).

Lästips
Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Litografi
KB: http://www.kb.se/samlingarna/Vardagstryck/
KB: https://vardagstryck.blogg.kb.se/tag/kb/

Litteratur
(Samtliga är utgivna av Carlssons.)
Burén, Jan af , Det mångfaldiga originalet. Stockholm 1992.
Frisendahl, Cecilia, Den litografiska stenen. Stockholm 2005.
Johannesson, Lena, Den massproducerade bilden. Stockholm 1978, 1997.

Böcker på Litografiska Museet
Cecilia Frisendahl har skrivit flera böcker om litografi, som finns att köpa på museet.
Magnusson, Ingvar, Litografien 200 år. Litografklubbens Arkiv.
Beskrifning öfver den lithografiska handpressens begagnande. Carl von Schéle. Med en introduktion av Jan af Burén.