Kategori: Verksamhet

”Jag arbetar med grafik, främst fotopolymergravyr och screentryck. Det är tekniker som kräver både tid och precision. Jag dras till den långsamma processen, till de många stegen som leder fram till den slutliga bilden. Mitt arbete växer ofta fram flera steg från fotografi och digital bearbetning till den grafiska processen, där bilden får sin fysiska form på papper.

Jag är född i Åbo och uppvuxen i Pori i Finland, återvänder gång på gång till barndomens platser längst Bottenhavets kust. Minnet av sanddynerna vid Yyteri, skogarna och de låglänta vidderna är ständigt närvarande. Jag intresserar mig för rumsligheter, gränser och hur vi rör oss genom olika landskap – både yttre och inre. Ofta återkommer jag själv i bilderna – mitt yngre jag men också något större, mer allmängiltigt. I mina landskaps möts det förflutna och nuet. Här fortsätter jag att utforska gränslandet mellan verklighet, minne och förflyttning. Tystnaden i bilderna bär en klang av den melankoliska ”finskheten”- en lågmäld poesi.”

---

Utställningen pågår på Litografiska museet till söndagen 1 mars 2026. Välkommen!

Välkommen att söka Cecilia Frisendalhs litografistipendium 2026, ansökan ska vara inne senast den 6 mars.

Litografiska Museet i Huddinge utlyser nu sitt arbetsstipendium, Cecilia Frisendahls litografistipendium för 2026/2027

Syftet med stipendiet är att främja utvecklingen av stenlitografi som konstart.

Stipendiet har fått sitt namn efter Cecilia Frisendahl, som under lång tid var en av Sveriges främsta konstnärer inom det litografiska området. Hon var dessutom aktiv i tillblivelsen av Litografiska museet 2005 och var med i dess styrelse de första åren.

Stipendiet innebär att konstnären får

• arbeta i Litografiska museets verkstad under ett år – utan kostnad för material och verktyg – med stöd och handledning av museets tryckare.
• låta göra en tryckning med större upplaga i snällpressen Johanna,
• avsluta med en separatutställning i Litografiska Museets utställningshall under 3-4 veckor hösten 2027

Stipendiet kan sökas av yrkesutövande konstnärer med erfarenhet av grafiska tekniker.

Ansökan med CV och arbetsprover i pdf-format skickas till info@litografiskamuseet.se eller per post till adress nedan senast 6 mars 2026.

Berätta gärna varför du söker stipendiet.

Sökande måste ordna eget boende/övernattning. Litografiska museet har inga möjligheter att ordna detta. Sökande bör också delta i vernissage och finissage.

Vem som får arbetsstipendiet meddelas senast den 1 maj och stipendieperioden  bör inledas i augusti. Museet kan bevilja uppskov med användningen av arbetsstipendiet vid särskilda skäl dock max i 12 månader. Stipendiet bör helst användas under en  sammanhängande period.

Bengt Enblom

Ordförande i Litografklubbens Arkiv/Litografiska Museet

Detalj av litografi av Cecilia Frisendahls Zebror

Litografiska museet
Sundby Gårdsväg 6              
141 91 Huddinge

                                                            

Utställning ur samlingarna.
23 november 2025 – 11 januari 2026
Vernissage 23 november från kl. 12:00

Årets julkort, tryckta i Johanna (se tidigare inlägg), och tidigare årgångar finns till försäljning på museet för 20 kr/st.

Jultidningar har funnits sedan slutet av 1800-talet. Genom att sälja dessa har många skolbarn skaffat sig julklappspengar. De hade titlar som Jultomten, Julklappen och Julklockan. 

I början av 1900-talet började jultidningar med namn som Julkvällen, Julstämning och Smålänningens jul att säljas. Jultidningarna innehöll förströelseläsning som mer eller mindre anknöt till julfirandet och skönlitterära bidrag av hög klass och även konstreproduktioner.

Julstämning brukar ändå kallas världens äldsta jultidning. Den kom ut för första gången 1906 och blev omedelbart en succé med nära 100 000 exemplar sålda. Det som lockade och blev ett signum för tidningen var de fina konstplanscherna av kända konstnärer. Julstämning lever fortfarande och jubileumsnumret 2006 gavs ut i 50 000 exemplar

En betydligt äldre tidning var dock Jultomten, som gavs ut av Svensk Läraretidning 1891–1934.

Det äldsta aktiva jultidningsförlaget är Semic Jultidningsförlaget som är en del av Bonnierförlagen. Det grundades 1906. De fick 1973 konkurrens av Fem Förlag, ägt av Egmont Kärnan, Bonnier Carlsen och Natur & Kultur.

Saxa Loquuntur är en bok om latinska inskriptioner i Rom, men den kan också referera till en serie jultidningar, ”Saxa Loquuntur” (ung. ”stenarna talar”), som gavs ut av Svenska Litografförbundets Invalidfond under åren 1928, 1944 och 1946. Dessa jultidningar var en del av en serie där konstnärer som John Ekman och Tore Jonson bidrog med illustrationer. 

I Sverige blev det populärt att skicka julkort i slutet av 1800-talet och traditionen är fortfarande mycket populär. De första handkolorerade julkorten gjordes i USA redan i mitten av 1800-talet.

Från början importerade man i Sverige julkort från Tyskland och England. Motiven visade då främmande jultraditioner som julgran, jultomte och julklappar till barnen.  

Tomten på de importerade julkorten var ofta klädd likt en gruvarbetare, sannolikt med inspiration från Bröderna Grimms sagor. Den svenska tomten, hustomten, avbildades däremot klädd likt en bonde. Men snart skulle vår alldeles speciella svenska tomte få sitt utseende.

År 1890 startade Axel Eliasson sitt konstförlag med vykortsproduktion. Sju år senare gjorde han en beställning som kom att få den största betydelse för det svenska julkortet, liksom för bilden av den svenska julen. Det var av konstnären Jenny Nyström, som just kommit hem från Paris och som kom att ge oss bilden av den svenska jultomten, julklappar och julgran. Med tiden blev det kring 600 julkortsmotiv av Nyström som blev mycket populära.

Motiven har växlat genom åren. Grisar och änglar eller byar i snö har blivit mer ovanliga motiv. Patriotiska motiv förekom under världskrigen, till exempel vajade då ofta den svenska flaggan vid den lilla röda stugan på korten.

Varmt välkommen!