Skolplanscher

Litografiska Muséets sommarutställning visar skolplanscher från 1900-talet.

Fram till 50-talet, och även en bit in på 60-talet, var skolplanscherna ett uppskattat pedagogiskt hjälpmedel i folkskolan. I muséets samlingar finns många varav en del säkert väcker minnen hos äldre besökare.

Skolplanscher var ett äldre sätt att med hjälp av illustrationer försöka förmedla kunskap i skolorna. Vanliga förekommande motiv är bland annat växter, djur, årstider, främmande miljöer och historiska händelser och sådant som står i bibeln. De var då snarlika bonader men var uppklistrade på kartong med en upphängningskrok. Den hängdes vanligtvis upp mot skrivtavlan. Det fanns flera storlekar. Skolplanscher var vanliga i folkskolan i Sverige från 1890-talet till 1970-talet. Eftersom 1900 års normalplan förespråkade åskådlighet i undervisningen, blev skolplanscherna ett vanligt medel för lärarna att hjälpa barnen förstå skolkursens innehåll. Skolplanschen har med tiden blivit ersatt av diabilder, OH-bilder, filmprojektor, video eller en kombination av dator och videoprojektor. Det finns bokverk som bygger på illustrationer av skolplanscher. Skolplanscherna är numera samlarobjekt. Några av dem är gjorda av kända konstnärer som Nils Kreuger och Nils Tirén.

Utställning pågår under hela juni samt i början av augusti. Öppettider se nedan.

I juli är muséet stängt.

Litografiska Museet c/o Millesgården

Den 13 juni öppnar Millesgården på Lidingö sin stora sommarutställning Toulouse-Lautrec & vännerna i Montmartre. Under hela utställningstiden t o m den 20 september kommer Litografiska Museet att finnas på plats med en vacker rivarpress och litografiska stenar. På tisdagar kommer museet att visa hur det går till att trycka litografi.  

I Millesgårdens utställning visas Henri de Toulouse-Lautrecs (1864-1901) unika litografiska arbeten tillsammans med verk av hans föregångare och samtida. Det är en omfattande presentation som ger betraktaren en möjlighet att bekanta sig med livet under Belle Époque och studera ursprunget till den moderna tidens reklambilder. Också svenska reklambilder från den tiden inspirerades av de franska konstnärerna. Litografiska Museet har en samling –  Arne Nordenlöws samling – med reklamtryck, etiketter och liknande där man kan spåra de franska influenserna. Här är en länk till samlingen i museets digitala arkiv. 

Läs mer om Millesgårdens utställning.   

En 90-årig tradition – värd att upprätthålla!

Litograferna var en viktig yrkesgrupp på de litografiska tryckerierna. De måste behärska både teckning och textning och inte minst litografins komplicerade kemi. 1929 slöt de sig samman i en yrkesförening – Litografklubben. Syftet var att stärka intresset för yrket, men också att ägna sig åt fackliga frågor. Med tiden förändrades yrket radikalt, liksom hela den grafiska branschen. 

Fortsätt läsa ”En 90-årig tradition – värd att upprätthålla!”

Julkorten – en 100-årig historia

Julkort av helge Artelius. Göte Lindkvists samling

Traditionen att skicka julkort med posten är fortfarande stark, enligt Postnord. 2018 skickades 16,5 miljoner julkort i Sverige. Bara 1 av 10 väljer sociala kanaler för julhälsningar. Men under 1990-talet skickades 60 miljoner kort, så det har varit en kraftig minskning. Klassiska julmotiv står, enligt Postnord, fortfarande högt i kurs. Alltså motiv med jultomtar, snö, julgranar,  ljus eller bara God Jul. 

Som så många andra jultraditioner kom seden att skicka julkort till oss från Tyskland i slutet av 1800-talet. Men de första handkolorerade julkorten gjordes i USA redan i mitten av 1800-talet. Tomten på de första importerade korten såg ut som en gruvarbetare med inspiration från Bröderna Grimm, men så småningom såg den svenska tomten mer ut som den traditionella hustomten med bondekläder.

Fortsätt läsa ”Julkorten – en 100-årig historia”