Nu är det jul igen!

Utställning ur samlingarna.
23 november 2025 – 11 januari 2026
Vernissage 23 november från kl. 12:00

Årets julkort, tryckta i Johanna (se tidigare inlägg), och tidigare årgångar finns till försäljning på museet för 20 kr/st.

Jultidningar har funnits sedan slutet av 1800-talet. Genom att sälja dessa har många skolbarn skaffat sig julklappspengar. De hade titlar som Jultomten, Julklappen och Julklockan. 

I början av 1900-talet började jultidningar med namn som Julkvällen, Julstämning och Smålänningens jul att säljas. Jultidningarna innehöll förströelseläsning som mer eller mindre anknöt till julfirandet och skönlitterära bidrag av hög klass och även konstreproduktioner.

Julstämning brukar ändå kallas världens äldsta jultidning. Den kom ut för första gången 1906 och blev omedelbart en succé med nära 100 000 exemplar sålda. Det som lockade och blev ett signum för tidningen var de fina konstplanscherna av kända konstnärer. Julstämning lever fortfarande och jubileumsnumret 2006 gavs ut i 50 000 exemplar

En betydligt äldre tidning var dock Jultomten, som gavs ut av Svensk Läraretidning 1891–1934.

Det äldsta aktiva jultidningsförlaget är Semic Jultidningsförlaget som är en del av Bonnierförlagen. Det grundades 1906. De fick 1973 konkurrens av Fem Förlag, ägt av Egmont Kärnan, Bonnier Carlsen och Natur & Kultur.

Saxa Loquuntur är en bok om latinska inskriptioner i Rom, men den kan också referera till en serie jultidningar, ”Saxa Loquuntur” (ung. ”stenarna talar”), som gavs ut av Svenska Litografförbundets Invalidfond under åren 1928, 1944 och 1946. Dessa jultidningar var en del av en serie där konstnärer som John Ekman och Tore Jonson bidrog med illustrationer. 

I Sverige blev det populärt att skicka julkort i slutet av 1800-talet och traditionen är fortfarande mycket populär. De första handkolorerade julkorten gjordes i USA redan i mitten av 1800-talet.

Från början importerade man i Sverige julkort från Tyskland och England. Motiven visade då främmande jultraditioner som julgran, jultomte och julklappar till barnen.  

Tomten på de importerade julkorten var ofta klädd likt en gruvarbetare, sannolikt med inspiration från Bröderna Grimms sagor. Den svenska tomten, hustomten, avbildades däremot klädd likt en bonde. Men snart skulle vår alldeles speciella svenska tomte få sitt utseende.

År 1890 startade Axel Eliasson sitt konstförlag med vykortsproduktion. Sju år senare gjorde han en beställning som kom att få den största betydelse för det svenska julkortet, liksom för bilden av den svenska julen. Det var av konstnären Jenny Nyström, som just kommit hem från Paris och som kom att ge oss bilden av den svenska jultomten, julklappar och julgran. Med tiden blev det kring 600 julkortsmotiv av Nyström som blev mycket populära.

Motiven har växlat genom åren. Grisar och änglar eller byar i snö har blivit mer ovanliga motiv. Patriotiska motiv förekom under världskrigen, till exempel vajade då ofta den svenska flaggan vid den lilla röda stugan på korten.

Varmt välkommen!